Tillväxtzonen: Förskola

vem f-n tar staden


 I tillväxtzonen hittar du exempel på när våra kommuner har tänjt på gränser, kanske till och med handlat i gråzonen, för att få till bra lösningar.

Förskola för barn till nyanlända

För att nyanlända föräldrar skulle kunna ta del av sin etableringsplan utan att missa månader till kön för barnomsorg kringgick man i Borlänge flera av de krav som ställs på förskola och startade istället upp en introduktionsverksamhet för barnen.

 

En vuxen nyanländ har två år på sig att tillgodogöra sig sin etableringsplan med SFI-undervisning, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser från det att uppehållstillståndet är klart. Insatsen är till för att den nyanlände ska lära sig svenska och komma in i samhället och arbetslivet så snabbt som möjligt.

De två åren tickar på oavsett om man kan delta eller inte, man kan inte skjuta på programmet, pausa eller utnyttja det senare. För många med barn hemma blir detta ett problem eftersom kön till förskolan är lång och inget annat val finns än att stanna hemma och missa chansen att bli introducerad till det svenska samhället.

Enligt lag ska en kommun erbjuda förskoleplats inom fyra månader från att vårdnadshavaren anmält behov av förskola. Det finns ingen förtur för till exempel arbetssökande eller nyanlända. De stora strömmarna av nyanlända den senaste tiden ställer dock enorma krav på snabba åtgärder i flera kommuner, vilket leder till stor brist på platser i flera kommuner.

I Borlänge startade man pedagogisk mottagningsomsorg (PMO) istället för förskola i en akut fas då man fick ta emot en stor grupp nyanlända, varav många barnfamiljer. Dessa familjer kom under en period då man även utan de nya familjerna hade stor brist på förskoleplatser. En lösning behövdes väldigt snabbt. Eftersom det var kö till förskolan kunde man inte heller låta dessa familjer/barn gå före i kön, enligt skollagen ska alla erbjudas plats på samma villkor vilket gör att man inte kan låta en viss grupp gå före en annan i kön. Samtidigt fanns det ett behov av att få in dessa familjer i systemet relativt omgående.

Kraven på förskola är höga. Bland annat behövs personal med pedagogisk högskoleutbildning men bristen på förskollärare är mycket stor. Eftersom man behövde få igång verksamheten väldigt snabbt kunde lagkravet på utbildad personal kringgås genom att kalla verksamheten för något annat än just förskola.

Ambitionen var att få in barnen i en pedagogisk gruppverksamhet så att både barnen och föräldrarna gavs möjlighet att lära sig mer om förskolan och pedagogisk gruppverksamhet för små barn, som ofta är något helt nytt för familjerna. Inom PMO finns flerspråkig personal så att de flesta får inskolningen på sitt språk.

Även kraven på en lokal är höga när det gäller förskola. Bland annat ställs höga krav på utemiljön. På PMO finns ingen egen inhägnad förskolegård utan verksamheten är hänvisad till allmänna parker som finns i närheten. Verksamheten håller inte heller samma öppettider som ordinarie förskola eftersom familjerna inte har samma behov av närvarotider för barnen, med andra ord håller verksamheten öppet bara under del av dag.

I planeringsstadiet var man i kontakt med både Skolverket och Skolinspektionen som båda var tveksamma till idén just utifrån lagkraven. Trots tvivel från myndighetshållet kände dock Borlänge kommun att de var på rätt väg och valde att fullfölja idén. Då man inte kallar verksamheten för förskola är det inget som Skolinspektionen granskar i sin tillsyn, med andra ord är det här ett eget spår vid sidan av ordinarie förskola som kom igång utifrån ett behov av att lösa en ny situation som krävde snabba åtgärder.

Verksamheten håller hög kvalitet, fungerar mycket bra och är uppskattad av alla. Föräldrarna kan ta del av sin etableringsplan och både barnen och föräldrarna förbereds på den ordinarie förskolan och är i princip inskolade till en gruppverksamhet, med en helt annan inblick i och förståelse för det svenska skolsystemet.